Sibirsk katt

”Sibirisk katt är kraftig och muskulös med stora, runda tassar, lång svans och kort, kraftig hals. Huvudet är kort och trubbigt kilformat med en bred och lätt rundad panna och välutvecklade, högt satta kindben. Nosen är bred och mediumlång. Profilen har en svag inbuktning men inget stop – i profil ger nosens övre linje ett lätt rundat intryck. De något snedställda ögonen är stora och lätt ovala med rundad form nedtill och är placerade brett isär. Öronen är medium i storlek, svagt framåtlutande med öppen bas och runda öronspetsar.

Sibirisk katt ska ha mycket tät päls som är relativt kort på ryggen och lång kring hals, bröst och bakben. Överpälsen är vattenavstötande och känns något hård vid beröring. Svansen är lång med rundad svanstipp och täckt runt om med kraftiga hårstrån som inte får hänga ned.”
Källa: SVERAK

Om ni vill veta om sibiriska katter och allergier, besök gärna Sällskapet Sibirisk Katts hemsida.

Den sibiriska katten som sällskapsdjur

Den sibiriska katten är väldigt sällskapskär. Den följer efter sin ägare var han/hon än går och vill gärna vara med när det händer saker, vilket har gett den ett rykte om att vara ”hundlik” i sitt beteende. Sibiriska katter är också mycket aktiva, och det krävs att man leker med dem och vårdar om dem för att de ska trivas. De är muskulösa och läraktiga, och gillar ofta att klättra upp på skåp och hoppa från avsatser (så ett klätterträd är att rekommendera till den framtida ägaren). Sibiriern är muskulös, intelligent och läraktig – i Ryssland brukar den till och med användas som cirkuskatt. Och det sägs även att rasen har en förkärlek för vatten. Så de sibiriska katterna kan ofta ses i närheten av vatten, och de är inte heller främmande för att utforska eller leka i det.


Historia och ursprung

”Den aktiva invandringen till Sibirien från Ryssland startade i slutet av 1700-talet. Där fanns många olika nationaliteter – alla nomader, jägare eller fiskare (jordbrukarna invandrade lite senare) och eftersom katt var ett populärt husdjur i Ryssland tog man med dem till Sibirien.

Det hårda och kalla sibiriska klimatet gjorde det svårt för de korthåriga katterna att vistas utomhus under vintern, och därför premierades långhåriga mutationer. Katterna fick lång, tjock och vattenavstötande päls och livet i naturen formade katterna till perfekta jägare.”

Källa: SVERAK